Styrränta är Riksbankens verktyg för att justera priset på pengar i Sverige. När styrräntan är låg så är pengar billiga eftersom låneräntan blir låg, det gör att du kan låna billigare till hus eller lägenhet. När Riksbanken höjer styrräntan så blir det dyrare att låna och folk börjar spara mer och amortera mer på sina lån. Sparkonton blir mer populära i tider med hög styrränta.

Ett annat ord för styrränta är reporänta.

Styrräntan är rekordlåg

I år (2016) är styrräntan rekordlåg och är till och med på minus. Anledningen till att Riksbanken har valt att sänka räntan så mycket är för att få ner svenska kronan gentemot andra valutor. Det gör att våra svenska exportbolag kan exportera mer eftersom fler länder köper av oss när vår valuta är svagare än deras egna. En annan anledning är att Riksbanken vill stimulera svenska folket till att låna mer pengar till bostäder och konsumtion.

styrränta

Problemet är om en ekonomisk kris eller lågkonjunktur skulle inträffa medan vi redan har minusräntor. Då kan inte Riksbanken sänka styrräntan mer och effekten på ekonomin skulle utebli. För att elda på ekonomin skulle då Riksbanken behöva köpa värdepapper eller ännu fler statsboligationer (vilket man gör idag).

På 90-talet hade vi mycket höga styrräntor vilket gjorde det tufft för många med lån. Idag har vi istället historiskt låg styrränta, vilket få experter har kunnat förutse. Under dessa tider med förmånliga låneräntor så är det perfekt att lägga undan pengar på sparkonton till den dag då räntehöjningar träder in.

Styrränta